Milo blev nästan 11 år. Våren 2014 fick han somna in hemma hos Peter. Kroppen hade då börjat säga ifrån och ansvaret som hundägare var tungt när beslutet skulle tas. http://www.moharen.se/?p=1572
Fisktjärnlidens Blixten (Milo) kommer från Västerbotten och har Barro som far, en hane som visat sig vara en mycket bra nedärvare och som fungerat mycket bra i skogen. Under sina glans dagar hade en otrolig förmåga att finna älg, en egenskap som även Milo delar. Blixten kallas Milo och det är min bror Peters dotter som döpt honom till det. Milo ägs till hälften av Peter och det är också han som mestadels har honom hemma hos sig.
När Milo är tillsammans med de övriga hundarna är han ”Coolingen” i sällskapet. Jaktligt så är han i det närmaste en drömhund som fungerat i skogen från första släpp. Milo är en utmärkt ståndhund som har mycket hög procent med ställande av älg i upptaget. Han har även skällt björn vid något tillfälle men då gjorde han det ordentligt, i cirka tre timmar, och hade husse varit lite mer rutinerad på den typen av jakt så kunde det slutat på ett helt annat sätt. Nu gick det bäst för björnen.
Milo har ett mycket hörbart skall och 100 procentig lydnad.Vem som helst kan kalla av honom från såväl stånd som gångstånd oavsett hur länge han jobbat med älgen/älgarna.
Jag jagar med Milo under hela hösten och då på marker från Västerbottens inland till de småländska skogarna. Han fungerar mycket bra såväl i norr som söder. Styrkan är många gånger hans förmåga att hitta älg. Det är sällsynt att vi går heltomt och han verkar klara av att anpassa söket beroende på marken. Möjligen har han, de senaste åren, tenderat att bli något vidsökt på älgglesa marker i söder.
Första älgen sköts för Milo hösten 2004 då han var drygt ett år gammal. Älgen sköts på gångstånd och Milo var väldigt nöjd med sitt jobb. Vi jagade väldigt försiktigt med honom första hösten och mer eller mindre enbart när vi kunde vara ute själva, utan passkyttar. Peter sköt en kalv på fast stånd senare under hösten.
Som tidigare nämnts så var Milo jaktmogen väldigt tidigt och eftersom han fungerade så pass bra direkt så anmälde vi honom till två jaktprov säsongen 2004 och det första provet gicks den 2 oktober 2004. Milo fick tag på ko och kalv och skötte sig med den äran. Resultatet blev en etta med 80 egenskapspoäng. Milo var då inte ens 15 månader gammal. Med tanke på att han var lös i skogen första gången den 21 augusti och tog ett förstapris på jaktprov den 2 oktober så förstår ni att det var två nöjda ägare den dagen. Senare på säsongen tog han sin andra etta, den gången med 75,5 poäng. Lite orutinerat så hade vi inte anmält till fler prov och därför fick han aldrig chansen att ta sitt championat första säsongen.
Året efter startades Milo på sitt tredje prov och otroligt glädjande så tog han sin tredje raka etta och fick då 85,5 poäng. Milo var därmed klar jaktchampion vid en ålder av två år och fem månader.
Från och med hösten 2005 var det full jakt och Milo har funkat helt otroligt bra sedan dess. I genomsnitt har det skjutits 10 älgar om året för honom sedan dess och cirka 80 procent av dom är skjutna på fast stånd eller gångstånd. Exempelvis säsongen 2008/2009 sköts det tretton älgar för Milo och åtta sköts på fast stånd, fyra på gångstånd men bara en skenälg.
Milo är ännu inte provad i avel och troligen beror det svala intresset från tikägare på den vita strimma han har på halsens undersida. Milo har en tunn, så kallad slips vilket medfört att han tilldelas bara 2:a pris på utställning. Milos kullbror, Fisktjärnlidens Burre, är däremot använd i avel med mycket gott resultat.
Jag har filmat en gång när Milo skäller ståndskall. Det var en ensam ko och det som återstod på licensen var kalv så det blev film istället. På filmen kan du se hur väl lydnaden fungerar också. Klicka här för att se filmen.
För den som är intresserad så finns samtliga Milos prov att se på Jyckedata, klicka här för att komma direkt dit.