I söndags flyttade nästa jämthund in hos oss. Sörombäckens Lunnsa fann sig snabbt tillrätta och blev direkt accepterad av övriga i flocken. Härligt att se hur hundar kommunicerar och vad enkelt allt ser ut.

Sörombäckens Lunnsa, en riktigt sommarvalp

Redan i höstas ställde jag mig in på att Birka snart hade jagat klart då hon började visa symptom på att vara ganska sliten. Glädjande nog så har detta gått att åtgärda med en operation och just nu ser det mycket lovande ut. Jag hoppas verkligen att hon är tillbaka i gammalt gott slag och att vi får en fin jakthöst igen.

Detta fick mig i alla fall att börja kolla efter en valp som skulle fylla på i flocken. Två planerade parningar 2014/2015 blev för mig extra intressanta. Dels var det Kougstabackens Isa som skulle paras. Isa hade jag förmånen att vara i skogen med en jaktdag och hon imponerade verkligen.
Den andra var Sörombäckens Greta och när Peter bestämde sig att para med Kougstabackens Loke, en avkomma efter Isa och Reces Rio, blev valet enkelt. En valp från Sörombäckens L-kull skulle därmed, i mitt tycke, kombinera två otroligt starka linjer inom jämthundsrasen.

Nu är det ju inte bara att bestämma sig och sedan är det klart. Det gäller ju att tiken blir dräktigt, att det blir rätt kön på valparna och framförallt att man blir utvald av uppfödaren att få köpa en valp. Konstaterar att vi hade otrolig tur, det höll hela vägen.

Tråkigt nog fick Greta bara två valpar, bägge tikar. Många var det som stod på kö. Första tiken var bestämt på förhand att hon skulle stanna på Sörombäcken men till stor glädje för oss så fick vi erbjudandet att köpa den andra.

Det blev enkelt på så sätt att jag visste redan från början att vi inte skulle välja, men i detta fall tror jag inte det har något betydelse. Oavsett om det hade blivit Lilly, som den andra tiken heter, eller Lunnsa som det nu blev så ser jag förutsättningar som utmärkta för att det ska kunna bli en bra älghund, bara jag sköter min del.

Det är alltså Sörombäckens Greta som är mamma till Lunnsa. Gretas två tidigare kullar visar helt fantastiska resultat. Första kullen, född 2012, är samtliga meriterade och i andra kullen, född 2013, är sju av åtta meriterade. Att sedan Greta kommer ur en kull där samtliga har minst förstapris på jaktprov gör det ju bara ännu bättre. Helt enkelt en otroligt tiklinje.

Far till valparna är då Kougstabackens Loke som är en mycket intressant hane. Född 2013 med fina resultat på jaktprov. Flera av Lokes kullsyskon har även de visat fina färdigheter i skogen och jag har haft turen att få jaga med två av dom.

Ja, som ni säkert förstår så är det med stor tillförsikt som vi fått in denna lilla varelse hos oss och hon har redan skaffat sig en plats. Ett riktigt charmtroll med otroligt mycket vilja och härlig attityd. Nu väntar valptid och lära känna varandra. Nästa höst vet vi lite mer vad det blev av detta.

Vill ni kolla mer på Lunnsa och hennes stamtavla, klicka er in på hittaälghund.