Sådär, nu behöver man inte stå som åsnan mellan två hötappar. Tog beslutet idag att skjuta vildsvin för Birka. Om beslutet var rätt eller fel, ja det får väl framtiden utvisa.

Hon har under hösten gjort flera fina jobb på vildsvin och jag har länge tveka om jag ska tillåta att det skjuts vildsvin för henne. Idag kom ytterligare ett läge och då fick det bli så. Hon är sedan länge färdigmeriterad som älghund och jag vet mycket väl hennes kapacitet. Hon har en okuvlig jaktlust och det är väl delvis det som bidragit till att mina förmaningar om att låta bli vildsvinen kommit på skam. Hon vill helt enkelt jaga och hittar hon ingen älg så får vildsvinen duga verkar hon resonera. Att få en sådan hund att gå förbi ett vilt som står för hund är inte lätt.

Såg tendensen i höstas uppe i norr. Jaga är det som gäller i alla lägen. Den gången var det färska björnspår och det var heller inget hon backade för. Någon skällning blev det inte på annat än älg men det ska bli intressant framöver om hon får en ärlig chans på en björn.

När det gäller vildsvinen i fortsättningen så får vi se hur detta påverkar henne. Hoppas hon fortsätter som tidigare. Älgen är nummer ett och annat får komma just i andra hand. Beslutet att skjuta ger i alla fall mer jakttillfälle då tillgången på vildsvin verkar just nu vara mycket på uppgång på hemmamarkerna. Är inte lätt nu när man bara letar efter kalvekipage men nu kan vi ju dryga ut det med lite vildsvin också.

Första vildsvinet som fällts för Birka